Var den du är, alla andra är upptagna!

Denna kom till mig idag och jag började fundera över mig själv. Vågar jag vara den jag är? Vad förväntas av mig?

Jag vågar vara mig själv fullt ut med en handfull människor som jag känner mig trygg med. De är inte många och det behöver de inte vara. Jag är så otroligt tacksam för att de finns i mitt liv. Bara den här känslan att våga säga som det känns utan att någon dömer det och följer med mig i glädje eller sorg och hjälper mig vidare! Jag fick själv höra detta av en nära vän att det är så skönt att prata och umgås med mig för då får allt lov att finnas. Det finns en tyst överenskommelse att det är mellan oss detta samtalet sker. Ingen annan kan förstå.

Jag är medveten om att det finns så många människor därute som inte har lyckan att känna villkorslös kärlek med någon. Det kan vara en person med många runt sig, familj och ett stort nätverk men som ändå känner sig ensam. Man går in i en roll och går vilse. Att inte våga uttrycka sina känslor. Kanske har man försökt men inte fått någon respons tillbaka. Efter ett tag slutar man  och vänjer sig vid att ha det så. Undan för undan börjar man försvinna. Man börjar bli som alla förväntar sig. Inte den som själen vill vara. Ju längre tid som går desto längre tid tar det att reparera.  Ta hand om dig och kom ihåg att du är i ständig förändring. Kanske ska du köpa en anteckningsbok och skriva ner dina tankar. Det gjorde jag för många år sedan och det är på det sättet jag lägger märke till min transformation. Vill du ha hjälp så vet du var jag finns <3 Allt får finnas….

 

Pussinuss

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *