Jag fick en dotter i alla hjärtansdagspresent

För fjorton år sedan tittade Evelina ut i världen. Hon var tre veckor tidig och jag förstod inte att det var dags för förlossning (trots att jag redan hade gjort detta en gång tidigare). Jag låg hemma i min säng och hade ont hela natten. Tänkte att det skulle gå över… Ville inte väcka min man över lite ont i magen. Men sen stod jag inte ut längre! Jocke ringde ambulans och jag gick och vankade av och an i köket. Smärtan var outhärdlig nu. Det kändes som en evighet innan ambulansen kom!! Ambulanskillarna var underbara och lugnande… Tyvärr fanns ingen läkare i bilen och tanken var att vi skulle möta upp någon på vägen. När killarna får samtalet att göra det så säger de nej. De förstod hur nära det är och varken jag eller de ville ödsla med tiden.

Vi kommer fram och de hinner knappt lägga över mig från båren till sjukhusbritsen förrän hon är ute. Denna tösabit hade bråttom ut för att utforska livet. Jag är så tacksam för att hon valde mig som mamma. För jag tror att de gör det. Väljer oss. Kanske har vi levt ett annat liv tillsammans….

 

Senare på morgonen fick jag ringa och avboka min klipptid hos frisören. Jag hade visst fått förhinder…. 🙂

 

 

Flickan till vänster är Evelina när hon är fyra år. Flickan till höger är jag när jag är fyra år. Det finns en del likheter… 

 

Pussinuss

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *