Vad skulle hända om vi delar våra misslyckanden? Till och med firar dem?

Du vet när det har gått åt skogen fullständigt och du ligger som en blöt fläck på golvet. När all energi är som bortblåst och du känner dig yr. Orden snubblar i munnen och blir osammanhängande.

Vi skrollar flödet på nätet dagligen och ser alla andra som lyckas. Vi frågar oss inombords om det bara är vi som misslyckas. Efter upprepade nederlag börjar vi undra vad det är för fel med oss.

Vi lider i tystnad. Rädda för att dela våra misslyckanden. Tror att vi är ensamma med våra tankar.

Vad kommer andra att tro om mig?

Är jag mindre värd nu?

Jag älskar när jobbiga känslor lyfts och jag får igenkänning av någon annan. Man är aldrig ensam i sina tankar. Aldrig. Jag vet att det är våra misslyckanden som leder oss till våra största framgångar. Jag vet om det men ändå faller jag dit då och då. Misslyckanden är en del av resan. Det är de man ser tillbaka på som förändrade allt! Det finns potential och något att upptäcka i dem.

Vad skulle hända om vi börjar prata om våra misslyckanden just när de håller på att hända? Tittar på dem utan någon värdering och frågar dem vilken gåva de vill ge oss?

Vad skulle hända om vi delar våra misslyckanden? Till och med firar dem?

Vad skulle hända om vi undersökte vilka ledtrådar det finns i våra misslyckanden?

Är misslyckanden egentligen något helt annat? Är det vi själva som sätter käppar i hjulet?

Är misslyckanden bara universums sätt att putta oss på rätt bana?

Vad betyder det att misslyckas?

När jag känner att jag misslyckats, är det mina känslor eller är det vad jag tror att andra tänker?

Det bor en idé inom mig om en säker plats att utforska detta och att gräva djupare när saker inte fungerar. En plats för att ta emot andras insikter och återkoppling för att se det du inte kan se. För att “diagnostisera” vad som gick fel och vad som ska förbättras till nästa gång problemet uppstår.

En plats där alla känslor har lika mycket värde där man inte nedvärderar misslyckande. Där vi lyfter varandra och peppar. Våra misslyckanden kan vara de största läromästare vi har men det är upp till oss att vara öppna för vad de vill berätta.

Låter detta intressant?

LevAnde kramar

Christine

10 thoughts on “Vad skulle hända om vi delar våra misslyckanden? Till och med firar dem?

  1. För det mesta så skrattar jag åt eländet. Då är det lättare att hantera. Min filosofi är att om det går åt skogen så är det en mening med det. Är det riktigt åt skogen så gråter jag en skvätt först innan jag skrattar.

    För att misslyckas så tror jag att man måste jämföra sig med andra. Om man kan komma ifrån det lite och veta att man duger och är bra nog oavsett resultatet, så skulle många må bättre.
    Tack för fina tänkvärda och engagerande inlägg <3
    Kramar

    1. Skratt är bra i många lägen! Så tråkigt att vi jämför oss med varandra. Vi är alla unika varelser som har olika uppdrag på jorden. Samtidigt så ser vi bara framsidan och sällan baksidan av händelser i andras liv. Vi är inte lika bra på att visa upp livet när det inte går bra….. Tack! Du fick mig att börja tänka vidare.. Kramar

  2. Så bra att du tar upp det här Christine! Jag har just delat på min blogg om den frustration jag känner inför ett försenat bokprojekt.
    En spännande fråga är vad en räknar som misslyckanden. I vilken mån finns de? Vem mäter vad som är ett misslyckande?
    Jag brukar träna på att acceptera det som är – men också agera. När något inte riktigt går min väg, kanske finns något att hämta där, precis som du säger. Men bara för att något går lite trögt behöver det inte betyda att jag valt fel, kanske bara att det tar mer tid… eller någon annan parameter.
    Så vad är misslyckanden för dig? Här är min text i dag: https://lustochliv.blogspot.com/2018/10/lekfull-tantra-boken-kommer-snart.html

    1. Ja, vem är det egentligen som mäter vad som är ett misslyckande? Vi är otroligt duktiga på att hitta fel med oss själva så jag tror att det är vi själva. Vi har en bild om hur det kommer att vara och stämmer inte den så tror vi att vi misslyckats….

    1. Fast det är otroligt viktigt att ta ansvar för sitt liv och alla val man gör. Vem säger att det är ett misslyckande? Det är kanske bara en annan väg än den du hade tänkt dig….

  3. Fick en ingivelse att fortsätta skriva om det här intressanta ämnet

    Många nya recept blir ju till genom ett “misslyckande” Oftast blir det då ett “lyckat misslyckande”

    Det är meningen att vi ska göra “misstag” och “misslyckande” det är en del av vår utveckling
    Torsdagstankar
    Kramar <3

    1. Tack för att du delar med dig av dina tankar! du har ju så rätt! Alla nya idéer är ju kan man säga ett misstag ibland. Vad klokt av dig. Kram C <3

Lämna ett svar till Jessica Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *