Jag märker att min introvert behöver mer plats just nu och jag vill ge dig några enkla tips på vad man kan göra för att omfamna den och ge den näring.
- Släpp taget om det som dränerar dig. Jobbet som stressar dig, den överfulla kalendern, partnern som inte älskar dig tillbaka, behovet att behaga alla, extroverternas svar på ett drömliv. Lämna och gör plats för det som ger dig energi. Meditation, böcker, ensamhet, plats för att göra vad du känner för.
- Sluta bry dig. Uppträd så som du vill. Bry dig inte om vad alla andra tycker om dig. Sluta vara den personen som försöker uppfylla alla andras önskningar. Det är inte ditt jobb att se till att alla andra mår bra.
- Gör vad du känner för. Gör plats i ditt liv för att göra saker som du vill istället för vad du “borde” göra.
- Ifrågasätt dina drömmar. Vill du verkligen ha XYZ? Eller är det så att du jagar det för att någon har sagt åt dig att det är detta man vill ha.
- Var snäll mot dig själv! Bli medveten om vad du säger till dig själv. Har du inget snällt att säga så var tyst. Var inte så jäkla självkritisk.
- Vänd din enorma gåva av att observera inåt. Istället för att döma dina tankar och drömmar så börja att observera dem. Låt dina tankar få en plats att växa. Kanske de behöver mat och vatten, kanske de känns tramsiga och patetiska men visst är de häftiga?
- Sluta upp med att överge dig själv. Om du känner att en känsla som dyker upp känns obehaglig, tryck inte undan den. Sitt en stund med den och vänta på vilket budskap den vill berätta för dig. Även om människor lämnar och du känner dig övergiven, stå kvar i din egen kraft. Stadigt.
- Gör något kreativt. Du är kreativare än vad du tror. Baka, skriv en dikt, rita en elefant, hoppa i vattenpölar.
- Vänd blicken inåt. Gör det till en vana precis som att du borstar tänderna varje dag eller att du tar dig till jobbet. Medan du vänder blicken inåt….
- Gör dig av med all skuld och skam. Introverter spenderar alldeles för mycket tid på att ha dåligt samvete över att de inte klarar av att vara i sociala sammanhang eller att ha en full kalender. Det är ok att inte vara perfekt.
KRAM Christine
Tack??