Två frågor att ställa dig när du misslyckats.

I torsdags tog jag tåget upp till Karlshamn för att hänga lite med min man på tu man hand. Mysigt! Han frågade vad jag ville göra. Jag svarade att det inte spelade så stor roll.

Jag älskar att promenera och utforska nya platser. Kolla och lyssna på folk. Le mot människor som jag aldrig har mött. Jag kan stanna upp för att känna på barken på ett träd, lyssna på vinden eller betrakta en gråsugga.

Jag är lättroad och ser vackerhet vart jag än går. Det gör jag för att jag väljer att se den delen av världen. Jag är fullt medveten om all ondska, våld och krig men jag väljer att fokusera mina tankar på godhet och kärlek i världen. Jag tror på att det jag väljer att tänka och fokusera på växer. Vill jag se mer glädje och kärlek i världen så behöver jag vara i den energin. Många kallar mig naiv och blåögd men det spelar ingen roll. Jag lever mitt liv som jag vill.

Misslyckande. Suck… Egentligen tror jag inte på det men om vi ändå är inne på det ämnet. Igår och i förrgår försökte jag ladda upp en video till min FB-kurs “23 dagar av tacksamhet med en TWIST”. Det gick inte. Tror att jag har försökt minst tio gånger. Jag gav upp och tänkte att det finns en mening med detta. Häftigt att ämnet var just misslyckande….

När du misslyckas med nåt, vad tänker du då?

Klankar du ner dig själv och trycker ner dig i skorna ännu mera?

Ställ dig de här två frågorna.

Om din bästa vän skulle dela med sig av ett misslyckande med dig, hur skulle du möta henne eller honom?

Skulle du se henne eller honom som en misslyckad människa?

En sista fråga, varför skulle dina misslyckande vara annorlunda än andras?

Var snäll mot dig själv. Tillåt dig att testa. Våga. Misslyckas. Lyft dig.

Njut av livet! Njut!

Kram Christine

One thought on “Två frågor att ställa dig när du misslyckats.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *