Det som är självklart för dig kan vara någon annans dröm.

Jag har väl inte gjort nåt speciellt? Jag har ju bara varit mig själv!

Så går mina tankar ganska ofta faktiskt. Jag får ofta höra vilken skillnad jag gör för andra på många olika sätt. Såklart blir jag glad och rörd över det. Ibland blir jag verkligen generad. Jag har fått otroligt mycket bra feedback när jag kört mina “23 dagar av tacksamhet med en twist”[ny omgång i december. Kommentera med “Blåbär” i bloggen om du vill vara med i nästa omgång]. Responsen har varit att den övningen har stor betydelse i deltagarnas liv. Att de ser fram emot mina kärleksfulla uppdrag, övningar och små filmer jag lägger upp i gruppen och det gör jag också! Det är superkul och jag är så glad att jag agerade första gången utan att tänka efter hur det skulle gå till. Det brukar bli bra när jag följer hjärtat och hjärnan får liksom hänga med några steg bakom. Min intention var att skapa mer kärlek till oss själva och värdesätta oss själva. Vi har så lätt att glömma bort oss själva.

När jag får alla fina komplimanger så kommer alltid tanken “men jag är ju bara jag, det är väl inte så märkvärdigt”. Sen när jag lyfter denna tanken med mina fantastiska coachkollegor/ vänner så möts jag alltid av att det som är självklart för mig är inte självklart för alla andra. Alla har sina unika liv och förväntningar. Det är så härligt att det  kan skapas så mycket vackerhet och förståelse enbart genom att vara mig.

Jag har varit uppe i varv den senaste veckan. Mycket möten, människor och aktiviteter. Jag omfamnar min stillhet innan jag växlar upp till nästa nivå. Jag behöver tid för stillhet. Att vara och att andas. Inget sus eller brus. Jag tjatar mycket på mina klienter att fira varje framgång. Jag ska lyssna på mina egna klokheter och fira att jag tar mig närmre mig själv för varje dag. Jag pratar också mycket om att klappa sig själv på axeln och det är ju faktiskt bara en halv meter från en spark i häcken! Och det behövs ju också ibland!  Hihi 🙂

Jag har också kommit på att det är rent av elakt att inte dela med sig av sina drivkrafter och intentioner till världen. Läs mer om det en annan dag. Ha en underbar kväll!

 

Christine

– Coach och idékreatör

Vilka gränser fanns i ditt hem när du växte upp?

Alla människor är olika och vi har alla unika uppväxter. Vad vi upplevde när vi var små ger nycklar till vad vi blir när vi blir stora. Jag går in i detta utforskande med spänning och rädsla. Jag vet inte vad jag har att vänta.

När jag växte upp låste jag dörren när jag vill vara ifred. Jag kommer inte ihåg varför. Det kunde vara när jag satt och skrev dagbok en fredagskväll eller när min dåvarande pojkvän var hos mig. Jag tror att man knackade innan man öppnade dörren men blir lite osäker när jag tänker efter. För mig idag som vuxen och mamma så är det otroligt viktigt att respektera mina barns integritet. Jag knackar alltid på deras dörr och väntar på att de svara att det är ok att komma in.

Hur såg det ut i din familj? Var det ok att ha sitt privatliv?

 

Kram Christine

 

3 kraftfulla frågor för att identifiera någon som inte respekterar dina gränser.

Jag har börjat utforska det stora området “GRÄNSER”. Det är otroligt viktigt att skapa hälsosamma och kärleksfulla gränser för att leva ett lyckligt liv. Jag vill börja med att förklara vad en översittare som inte respekterar gränser är för någon.

En översittare är en person som du har försökt sätta gränser mot åtminstone en gång verbalt eller i text. Det är INTE en person som du tycker är bossig eller aggressiv i sitt beteende mot dig, om du inte har markerat dina gränser på något sätt.

Människan har en tendens att upprepa gamla mönster för att känna sig trygg. Även om de skaver och gör ont så vet man om vad som förväntas av en. Fundera ut en översittare i ditt liv och ställ dig de här tre frågorna. Vad dyker upp?

 

1. Vem påminner denna personen mig om?

Det kan vara allt från mamma, pappa, mormor, lärare eller någon helt annan.

2. När har jag känt såhär tidigare?

När var det du kände på detta sättet för första gången? Hemma, i skolan, på arbetsplatsen?

3. Varifrån känner jag igen denna dynamiken?

Du behöver veta ursprunget för att läka. Det kan vara något du upplevt eller sett.


Tänk på att ibland behöver man ställa en fråga på olika sätt. Ändra på orden i mina frågor och se vad som kommer upp. Det kan vara till stor hjälp att göra detta tillsammans med en coach eller med en vän som du är trygg med och som kan dig utan och innan.

När du gör dig medveten och lyfter upp känslorna i ljuset kan du också påbörja ditt läkande. Imorgon delar jag med mig av en fjärde fråga som väcker en stor aha-upplevelse!

 

Kram Christine

-Kreativitetscoach

Hur kan en drivkraftsrädsla se ut?

Jag har aldrig sett på mig själv som en ledare. Det har alltid känts som ett stort ansvar och att jag hela tiden behövde axla ett ansvar jag inte var redo för. Jag har haft fullt upp med att försöka vara omtyckt av alla.

En ledare för mig är någon som ser möjligheter i andra och det gör ju jag. En ledare är någon som man vill lyssna på och inspireras av och det gör ju jag (får jag höra). Det är långt ifrån alla som vill lyssna på mig. Det är jag fullkomligt medveten om. Men om jag vill leva mitt liv och visa vem JAG är så behöver jag också släppa kontrollen över att vara älskad av alla. Det slutar bara med att jag inte är autentisk och äkta och jag trivs så bra med att vara jag! Det är så kul att få flumma iväg eller vara otroligt noggrann. Jag är båda ytterligheter och jag är så tacksam över att jag kommit till insikt att jag kan vara båda.

Jag älskar strikta kläder så som pennkjol och polotröja lika mycket som jag älskar en långklänning med stora blommor på och en stråhatt på huvudet. Jag kan vara allt. Jag behöver inte välja. Lättnad. Jag älskar att drömma mig iväg med alla idéer som kommer till mig och jag älskar att planera detaljer. Ibland blir det inte alls som jag tänkt mig (läs ofta) för min intuition tar över. Det gör inte mig nåt!

 

Hur kan en drivkraftsrädsla se ut?

Drivkraften är vårt ego och den behöver ha kontakt med själen för att få riktning. Utan varandra är de vilse. När egot får tillgång till själens information växer de sig starka tillsammans och sätter riktning i livet. När egot inte har kontakt med själen blir den bara uppblåst och riktningslös. Samma gäller för själen, utan egots drivkraft är den vilse.

En drivkraftsrädsla skyddar dig från att bli besviken när du misslyckas vilket samtidigt gör att du inte vågar försöka. Den är rösten inom dig som säger att det inte är lönt att ens försöka. Rösten som håller dig tillbaka att visa all din potential. Det bor så mycket outnyttjade möjligheter i så många människor. Tänka vd som skulle vara möjligt när alla visar sitt sanna jag. Drivkraftsrädslan skapar oro för framtiden. Man lever kvar i tryggheten även om den skaver. Självförtroendet och självkänslan har svårt för att hitta ljuset i tunneln.

Vad kan man göra för att komma vidare?

– Ta reda på vad du vill förändra med ditt liv. Känner du att det känns stort och svårt att greppa kan du ta hjälp av en coach [mig ;)] eller prata med nån du är trygg att öppna upp dig för. När du vet vad du vill och kan förändra är det bara att börja. Varje lite detalj kan ha stor effekt. Det kan kännas tramsigt och obetydligt men vänta och se! Det är i detaljerna som många stora framsteg bor.

– Utforska en undertryckt egenskap du har inom dig. Något som känns läskigt. något som du tänker att “detta är inte jag” eller en egenskap du inte tycker om hos andra. Det bor nycklar till ditt inre i det. När du är medveten ska du expandera det. då händer magi! Yey!!

 

Kram Christine

 

Detta borde vara målet istället för fred på jorden.

Missförstå mig rätt…. Såklart att jag vill ha fred på jorden. Det är ett av mina stora livsprojekt i detta livet. Fred på jorden och frid inombords.

 

Men om målet istället är att älska sig själv så blir det ju faktiskt fred per automatik ändå. Istället för att göra det så stort och ouppnåeligt som fred kan kännas så är det faktiskt vårt eget ansvar att ta kontroll över våra liv. Att älska och acceptera oss själva så som vi faktiskt är. Ingen är “bättre” än någon annan. Vi är olika. Vi har alla våra olika syften på denna jord.

När alla människor på jorden älskar sig själv så finns det ingen anledning att göra någon annan illa. När vi skadar varandra är det för att vi känner oss vilse och trasiga. Ingen människa föds ond.

När jag är trygg och stadig i min kropp så vill jag inte trycka ner någon annan eller slå på någon annan. Det finns inget jag mot dig. Vi mot dem. Det finns samhörighet och samarbete. När vi tillsammans förstår hur värdefulla och kraftfulla vi kan vara tillsammans så kan vi ge mer kärlek och omsorg till varandra på vår vackra jord. Vi behöver visa moder jord mycket mer kärlek och respekt. Hon behöver inte oss för att leva men vi klarar inte oss en minut utan henne.

 

Christine

– Coach och idékreatör

Håll i hatten! Oktober är redan här!

Nu har verkligen hösten börjat. Det känns mysigt att det börjar bli lite mörkare. Tända ljus. Mysa. Nu är även tiden när man börjar inse att det bara är tre månader kvar på detta året. Blev det som du hade tänkt dig?

Så många jämför sin egen början med någon annans slut. Tillåt dig att vara nybörjare. Det är vi alla någon gång.

Den bästa konkurrens du kan hitta är faktiskt du själv. Det är sant. Det finns inget bättre än att jämföra dig med den personen du var för tio minuter sedan, igår, förra veckan eller förra året. Detta är den allra bästa indikatorn på de framstegen du har gjort som du någonsin kommer att ha, och den enda som verkligen betyder nåt.

Denna jämförelsen är den bästa eftersom du kan se dig själv som du var tidigare. Ingen annan känner till din väg. Du visar inte upp all kaos du har inom dig för omvärlden. Problemet kan vara att du inte märker dina framsteg för att de smyger sig på dig. Tysta som en vålnad.

När du tittar tillbaka på dina tidigare erfarenheter kan och ska du fira dina framgångar även om du inte tycker att de är lika stora som andras. Framgången är relativ och dina små framgångar kan vara de stora och episka framgångarna hos andra. Har du tänkt på det?

Du kan och ska inte jämföra din början med andras mitten eller slut. Genom att jämföra din nuvarande själv med dina tidigare själv kan du också lägga märka till framsteg, framgång och misslyckande. Alla tre behövs i ditt liv. Det är så enkelt att glömma bort hur långt du har kommit. När du jämför dig med dig själv kan du se vad du gjorde fel eller varför det inte funkade. Detta hjälper dig att växa och förstå vad du kan bidra med till världen.

Vissa dagar tycker jag inte att jag är särskilt bra på att måla. Faktiskt, det är sant. Jag ser andras mästerverk och glömmer bort att jag är bra på mitt sätt. Men när jag tittar tillbaka på de första målningar jag har gjort så ser jag framsteg. Det är coolt. Och det är den typ av framsteg som verkligen spelar roll för mig.

En utmaning: Tänk tillbaka på dina framsteg. Kan du se hur långt du har kommit?

Berätta, jag är supernyfiken!! Framstegsbomba dig själv! Om inte här så får du gärna mejla mig <3 levandefrukost@gmail.com

“I HAVE ALREADY LOST TOUCH WITH A COUPLE OF PEOPLE I USED TO BE.” JOAN DIDION

 

Kram Christine

Lägger du dina val i händerna på någon annan?

Skillnaden mellan att ställa sig frågan “vad ska jag göra?” och “vad behöver jag göra?” är olika från varandra trots att bara ett ord byts ut. Har du tänkt på det? Den första frågan utgår du från att andra ska veta vad du behöver. De ska lösa ditt problem. Du låter någon annan att styra ditt liv. Vill du verkligen att dina val och beslut i ditt liv ska läggas ut på entreprenad? Varför vet de bättre än dig? Alla svaren finns inom dig redan.

Om du inte vet vad du vill så finns det ändå inget svar som är rätt, eller hur?

Du behöver de rätta verktygen för att placera din båt i vattnet och sätta roder. När du vet vart du vill vara så är det dags att sätta segel. Då får du rejäl fart!! Jag tror på dig! Du fixar detta!!

Kram Christine

– Coach och idékreatör

Jag bygger ett nätverk av kvinnor för att skapa inre kraft.

Imorgon är det redan sista dagen på “23 dagar av tacksamhet med en twist” och jag är så tacksam över att alla dessa kvinnor hittade till mig. Tillsammans har vi skapat en plats där vi öppet kan dela med oss av framsteg och bakslag. Livet är inte bara solsken och regnbågar, det innehåller även separationer och dåliga dagar. Det finns mycket att vara tacksam över även de dagarna. Det beror helt och hållet vad du väljer att fokusera på.

Jag har längtat varje dag till att läsa alla underbara tacksamheter. Det gör mig så varm i hjärtat och jag ler med hela huvudet. För mig är det otroligt viktigt att alla känslor får finnas. Är jag arg behöver jag utforska varför. Är jag glad vill jag veta varför så jag lätt kan gå tillbaka till den känslan när livet möts av motgångar. Jag har fått otroligt många och fina komplimanger! Jag har växt som kvinna, ledare och förebild. Min “Lifespider” mår otroligt bra i detta forum. Wow!! Allt får lov att finnas. Jag kan vara den jag är och möts av kärlek och acceptans. Underbart!

 

Att få tänka till varje dag över att man faktisk redan är fantastisk och fokusera mer på det positiva. Har ändrat mitt synsätt. Igår när jag var på kurs och vi skulle skriva ner vad vi ville bli av med så vart det lite konstigt att fokusera på det ”dåliga”, vi eldade upp lappen sedan. Jag har känt mig nöjdare och gladare. Inte behöva skämmas över att tala om att jag faktisk är bra på saker också.💖💖💖 – Jenny

23 dagar av tacksamhet har gjort mig mer medveten om vad man har omkring sig och om mig själv. Det som har gjort mig mer medveten om är att livet är fullt utav positiva upplevelser och egenskaper, och detta trots att man kan ha sämre dagar, så finns det alltid något att vara tacksam för, i livet och hos sig själv 😊🙏.. Kursen har också givit mig värdefulla verktyg och insikter till att hantera livet på ett annorlunda och ett lättare sätt ❤️. Allt gott till Dig Christine Lehtinen som har skapat denna kurs och grupp 😊🙏💓 – Sandra

23dagar av tacksamhet har gjort att jag får tänka till & att varje dag har något positivt att ge, Livet får en mening & jag blir starkare. Jag gör val utifrån hur jag vill må💕 – Eva

Det som gett mig allra mest i 23 dagar av tacksamhet är att dela med mig till er andra och få öva på att ta emot pepp, stöd och kärlek. ❤️
Att både se och ta emot hur vi alla låter varandra ses, höras och bekräftas är mitt guld i denna utmaningen. – Sandra

Vill du redan nu säkra din plats till nästa omgång som jag drar igång den 9 december? Kommentera med några ord i bloggen och jag skickar dig mer information när det börjar närma sig. Det blir fjärde gången jag gör detta och jag kommer att uppgradera lite för att utmana mig själv. Jag har en bild av hur det kommer att se ut men jag följer min känsla så är du nyfiken på vad jag kommer att skapa? Jag vet att jag är det! 🙂

Hur går det till?

Varje dag ska du skriva ner tre saker du är tacksam för OM  DIG SJÄLV på tre olika sätt. Jag berättar mer om detta senare.

Du kommer att få ett ”worksheet” där du kan skriva ner vad du är tacksam för dag för dag. För att få störst effekt rekommenderar jag att dela tacksamheterna i gruppen. Magiskt vilket pepp och stöd som skapas.

Låt oss vända  blicken inåt.

Varför?

Min egen erfarenhet av att vara kvinna och klienter jag har haft har fått mig att inse att vi behöver bli bättre på att ge oss själva kärlek och omsorg. Vi behöver lära oss att sätta kärleksfulla gränser.
Det kanske låter självklart men hur skulle det vara om det var lika självklart att älska dig själv som du älskar ditt barn, din partner eller din hund?
Hur skulle det förändra ditt liv?

Var kommer detta att äga rum?

Jag skapar en sluten Facebook-grupp där jag varje dag sätter intentionen för dagen med text, film eller ljud. Kanske allt på samma gång! Det är även en plats där vi delar med oss av oss själva och peppar varandra. När de här 23 dagarna är över så stänger jag gruppen. Det som delas i gruppen stannar i gruppen. Det ska vara tryggt för alla. Därefter finns möjlighet att kliva in i en grupp med alla tidigare deltagare. Den gruppen ska jag skapa direkt när jag är klar med detta inlägget.

Det kommer inte att vara tidskrävande. Jag lovar! Däremot tycker jag att det är viktigt att varje dag ägna några minuter med medvetna tankar om sig själv.

Vi kör igång den 9 december med en summa på 352 kronor för att blåsa in energi. 3+5+2=10=1+0=1. Talet ett står för solen. För styrka, individualitet och kreativitet. Ett är summan av alla möjligheter. Det är essensen. Hmm sounds good to me!! Häng med vetja!!

 

Kram Christine

– Kreativitetscoach

Jag tycker det är så läskigt men jag gör det ändå!

Som jag berättade igår avskydde jag att vara med på bild när jag var liten. Tyckte att det var så jobbigt! Det var på den tiden när man fick vänta tills kamerafilmen tog slut och sen skickade man in filmen för framkallning. Tänk om bilden blev dålig? Jag minns speciellt avslutningsdagen i trean. Vi skulle säga farväl till vår fröken Gulli och gå vidare till mellanstadiet. Då ville såklart min mamma ha en bild på mig och min fröken. Jag håller för mitt ansikte med båda mina händer. Jag vill inte!!! Min fröken håller fast mig. Mamma tar bilden och jag springer gråtandes därifrån.

 

Det har krävts mycket mod för mig från detta till att faktiskt visa mig för världen. Jag har mycket kvar men är så stolt över mina framsteg! Jag har gått från att springa iväg så fort jag såg en kamera till att lägga ut små filmer på mig själv. Idag la jag till och med ut en på min privata Facebook där alla kan se det även mina nära vänner. Jag började med att lägga ut i min FB-grupp där jag känner mig trygg. Även det var läskigt när jag började men jag gjorde det ändå. Sen när det kändes läskigt men ok så la jag ut en film på min gilla-sida på Facebook. De som följer den är ju intresserade av mig. Jag vet det men det känns läskigt ändå. Tänk om ingen gillar det jag delar. Tänk om någon tycker att jag är tramsig. Jag trycker på “publicera” innan” min hjärna har satt för många käppar i hjulet. Jag är sällan “nöjd” men jag gör det ändå. Jag vill att det ska vara ärligt och äkta för det är det jag själv uppskattar hos andra. Jag tycker inte om när det är för genomtänkt. Det känns så plastigt och oäkta.

Det jag vill berätta med detta är att gör det som känns läskigt ändå. Det är så jobbigt i början men du kommer att göra din komfortzon större för varje gång. Börja där du är. Varje steg räknas.

Vad önskar du att du vågade göra? Vad kan du göra för att ta första steget?

Därför är det svårt att ta emot komplimanger!

När jag var liten kände jag mig liten och knubbig. Min bästa kompis var lång och smal. För mig var hon alltid “den söta” och jag liknade en pojke. Jag ville aldrig vara med på bild. Kanske det syns! 😉

 

Vi har alla ett filter inombords. Det här filtret gör att vi bara släpper genom viss fakta som bekräftar den bilden vi har om oss själva. Låt säga att du har följande åsikter om dig själv:

  • Du är ganska bra på fotboll
  • Du är dålig på matte.
  • Du är ganska genomsnittligt smart.
  • Du har ett fint ansikte men en hemsk figur.

När det tillkommer ny information till dig så passerar de först ditt filter. Om det stämmer överens med vad själv tror så släpps de in. Om nån säger till dig att du är bra på fotboll, då godkänner du den och tackar för komplimangen. Eller hur? För du tycker ju att du är ganska bra på det. Men om nån säger åt dig: “Vad du är snygg du är och vilken fin kropp du har!” sorterar du bort det för din egen uppfattning stämmer inte alls överens med det. Vill du ser när jag pratar om detta på min gilla-sida så kan du se det HÄR. När du ändå är där kan du ju följa så du inte missar något!!

Det finns dagar när jag känner mig tjock och plufsig. Även vi som kanske inte ser så ut kan ha den känslan…. När jag säger det högt får jag alltid höra att jag är löjlig eller att det är tramsigt att tycka så. Jag förstår reaktionen men det förringar samtidigt mitt inre. När jag har valt att säga högt vad jag känner så vill jag inte mötas av att mina känslor är fel. Det har inget med hur mycket jag väger eller hur min kropp ser ut. Det handlar om min känsla. Låt mig ha den och förlöjliga inte den för mig bara för att den yttre bilden inte stämmer. Känslor kommer och går. De är inte statiska. De flyter likt vattnet i en bäck.

Vilken komplimang har du fått som du inte kunnat ta emot enkelt?

Kram Christine