Så enkelt är det egentligen. Den insikten kom till mig idag för att jag igår ställde en sårbar fråga i min FB-grupp. Jag är så tacksam över att jag har så härliga medlemmar. Jag fick en massa heja-rop och en hel del superbra tips! Tänk så viktigt att ha en plats att ventilera sina känslor.

Jag är så glad över att jag ställde frågan för det öppnade upp för så mycket mer än vad jag trodde. Det är en intressant vinkling på det hela. Ibland har vi en bild av vart vi är på väg men när vi tar det där klivet så visar det sig att stigen får ett helt nytt ansikte. Så var det för mig i detta.

Anledningen till att jag känner mig som en bedragare är att jag är inte egen företagare. Ja, nu sa jag det. {läskigt} Jag har varit det en gång. Då startade jag företag för att driva en rawfood-lunchrestaurang. Det blev pannkaka. Jag blev arbetslös. Satte mitt företag vilande för att få ut A-kassa…

Sen har jag dragit ut på det. Företagande känns så stort och läskigt. Jag vill ju bara leka och skapa nya kreativa upptåg. Men, i början av december 2020 så tog jag tag i det. Ansökte om företag men har ännu inte fått svar. Jag tänker att när det väl går igenom så kommer jag att känna mig mera äkta.

Nu ska jag fortsätta att måla på min tavla som en härlig kvinna på jobbet har beställt! Vad hittar du på ikväll?

Förresten jag såg en fasan häromdagen…. Solögas budskap:

“Ta din kunskap på allvar och använd dig av den. Praktisera din visdom. Din gåva är att vara medveten om din egen visdom. Fasanen sade: Jag och visdomen är ett. Jag praktiserar min visdom för att överleva. Här gäller det för dig att kliva ur rädslorna. Till exempel rädslan att inte ha något att komma med, att inte vara värd något eller att inte kunna bidra med något. Just du har något speciellt. Inse det.”