Ibland surrar vi runt och bara går steg för steg framåt. De där små stunderna, där små mirakel dyker upp springer förbi och glöms att upplevas. Dom där stunderna där vi i andra stunder upplever lycka, förundran och egentligen meningen med livet. Det är när vi stannar upp, ser oss omkring och andas dom där stunderna skulle kunna upplevas.
Tänk dig att stå naken, en isande vind kyler ner din kropp. Du doppar tårna i ett väl kylt vatten. Det är kallt, så kallt att du tar tillbaka tårna ur vattnet. I Just den där stunden finns det en upplevelse. En känsla och bakom den, en massa andra känslor.

Vissa tar steget ut i sjön. Jag är en av dom som tar steget, ut i ett iskallt vatten. Steg för steg, går jag ut i sjön. Känner vattnet som omsluter min kropp. Iskallt, men där när kroppen står där i sjön, finns det inget annat än just den där stunden. Varje morgon, möter jag sjön. Den förändras dag till dag. Årstid till årstid. Här och nu, bor varje dag. Då möter jag även mina badsystrar. Vi som möts där vid sjön, kl 8. Vi tar av oss våra morgonrockar och tar stegen ner till sjön. Vår, sommar höst och vinter. Vintertiderna då bor det mod och styrka i våra nakna kroppar. Stegen ut bland isflak som vi brutit loss. Bara för att doppar ner kroppen i det kylda vattnet. Här bor mod, kraft och samförstånd även kasam. Vi möts, vi pratar, vi doppar oss i vattnet, tar på varma kläder och tackar för stunden. Där efter åker var och en till sig. Dagen kan börja. Varje dag förändras naturen, runt den lilla sjön. Löven på träden, himlen, fågelsången upplevs olika dag för dag.

Till och med snön förändras, dag till en annan dag. Det är en härlig känsla att vara den första som stegar ut stigen i snö, ner till sjön. En helt underbar känsla i att bada i den lilla skogsjön. Då vår stora sjö frusit till så hård is att den inte längre går att bryta med bara kvinnokraft. Då åker vi i stället till en lite skogsjö där inne i skogen bland granar och barr har vi våra hängare av träd, för våra kläder. Små lampor har vi med som lyser upp. Vattnet i bäcken brusar det gör att den lilla sjön bara har en tunn is att bryta upp innan det uppfriskande badet.

Det var här i de här stunderna jag lärde mig att vara här och nu. Det var i dessa stunder som jag lärde mig vad Kasam är. Känsla av sammanhang. När man står där i 2 gradigt vatten, går det inte att vara någon annanstans än just där i det kyliga vattnet. Det går inte att inte uppleva alla känslor nervtrådar som kyls ner. Känslan efter badet som bara är värme, värmen den strålar ut i hela kroppen. Just det här och nu, har lärt mig att hitta till här och nu i andra stunder. Här och nu i att som just nu bara sitta här och låta fingrarna dansa över tangenterna. Skriva bokstäver till ord från mina tankar. I mig bor det tacksamhet i just dom där här och nu stunderna. När jag är i just dessa stunder blir kroppen fylld av tacksamheter. Tacksamhet till livet, till mig själv, till att jag har förmåga att skriva. Att jag andas och lever. Tacksamheter till människor omkring mig. Det har blivit så många små stunder av här och nu efter att jag börjat med mina dagliga morgondag året om. Där till när badet väl är gjort och jag kommer hem, då sprudlar energin, då skapar jag mina mirakel. I former av tavlor på väggarna, tröjor av garn, blogginlägg, samt en väldig massa god mat som blir till för att ge kärlek till familjen. Just nu håller jag på att skriva en andra bok.
Men den är bara i startgroparna. För vår lilla busiga katt han vill gärna vara med vad tangentbordet. Jag har inte hjärta att inte låta han vara med.
Avslutar här så som jag alltid avslutar mina blogg inlägg. Lev idag just nu, igår är historia och inte längre här. Morgondagen bor där borta i framtiden och blir till av vad du gör just nu i denna stund. Just nu gäller.

Carina Ikonen Nilsson