Vem skulle du vilja sitta och prata med på en parkbänk i en timme?

Du kan välja vem du vill! Personen kan vara levande eller död. Bortom räckhåll eller nära dig. Tänk stort och bortom horisonten! Dela gärna här eller på annat sätt. Hur du vill.

Jag skulle välja mig själv. Jag vill sitta på denna träbänk och samtala med mig själv när jag var tonåring. Lyssna på hennes tankar och verkligen lyssna på det hon säger. Se hur hennes kroppsspråk är. Inte döma hennes känslor. De behöver finnas. Hennes ljus och hennes mörker. Hennes toppar och hennes dalar. Hela henne.

Jag skulle tala om för henne hur vacker hon är. Utanpå och inuti. Säga de saker hon behöver höra för att förstå sin vackerhet.

Det är ok att livet är skit ibland! Ur kaos kommer klarhet.

Att gråta är inte att vara svag. Det är något som behövs för din utveckling.

Jag skulle ge henne det stöd hon behöver för att följa sina tokiga idéer som ingen tror på. Det räcker att tro på sig själv.

Ibland är det jobbigt att följa hjärtat istället för att följa vännerna. De som är äkta accepterar dig precis så som du är utan undantag.

Det är ingen idé att jämföra dig med någon. Det finns bara en Christine och hon är magisk!

 

Vilka komplimanger ger du dig själv?

Pussinuss

 

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *