Det är många som kom tillbaka från semestern igår. Jag är övertygad om att många kände ångest inför att börja jobba igen. Jag har själv känt så. Spenderat hela semestern med att försöka ta reda på vad mitt nästa steg är. Hur jag ska göra för att leva mina drömmar.

Denna sommaren har varit ren njutning. Tagit dagen som den kommit. Gjort små utflykter med min man. Jag älskar att hänga med honom. Vi kan ha djupa samtal och skratta tills vi gråter tillsammans.

Jag såg fram emot att köra till jobbet igår. Sen att alla arbetsuppgifter inte är lika inspirerande spelar inte så stor roll. Jag har ändrat mitt mindset och vet att det som jag skapar kommer att hända. Tidigare har jag känt en stress för att jag inte ännu visste vad jag ville bli.

Jag vill inte bli något. Jag är redan Christine. Jag känner vad som är rätt för mig. Nu känner jag det fysiskt i min kropp och det är riktigt häftigt!

Vill du veta mer om vad jag har på gång? Hoppa över till min hemsida här så berättar jag mer.

Jag är säker på att du drömde stora drömmar när du var liten. Allting var möjligt! I fantasins värld kunde vad som helst hända. Tills en dag när du fick höra att du inte skulle tro att du kunde få allt det där. Nej, “man ska vara tacksam för det man får.” Man fick även höra att det är svårt att lyckas med något kreativt. Det finns inte plats för alla att tjäna pengar på sin konstnärliga talang.

Det krävs stort mod att väcka liv i sina drömmar. Kanske vet man inte längre vad man brukade drömma om och kanske har de förändrats över tiden. Det finns så många drömmar som gått i kras för att någon eller något har fått en att tappa tron på sig själv. Misslyckanden, svepskäl, avslag, fel tidpunkt osv…. Inte konstigt att vi verkligen behöver brösta upp oss och träna modmusklen riktigt hårt när vi väl tar klivet ut i ljuset.

Det är så lätt att säga att man ska börja imorgon. Man gör upp en plan på vad man ska göra imorgon för att nå sin dröm. Då behöver man inte agera nu. Man lägger det lite på framtiden och det slutar med att inget händer. Inte ett skvatt!

Många kvinnors enda prioritering är att ta sig igenom ännu en dag. Speciellt när barnen är små. Då sätts man sist på listan över de människor som är viktigast. Att prioritera innebär att välja det som är viktigast för en. Det är svårt att stå upp för sitt uttryck när man samtidigt jonglerar med sin tid för barn, karriär, äktenskap och alla sociala aktiviteter.

Börja där du är med små steg. Du kan inte fortsätta att jäkta dig genom livet. Vi behöver alla stillhet också. Lugn och ro i ensamhet för att lyssna på vad den inre rösten vill säga. Det behöver inte alls vara något storslaget utan så enkelt som att vattna blommorna på morgonen eller en stunds meditation för att avsluta dagen. Du ska se att ur stillheten kommer mycket kreativitet.

Vad skulle hända om du gör lite mer av det som känns kul för dig varje dag?

Vad skulle förändras?

Vill du kliva in i din kreativa kropp och äntligen ta den på allvar? 

Christine

-Kreativitetscoach