Denna rubrik fick jag till mig när jag läste igenom fina tacksamheterna som deltagarna i min FB-grupp delat med sig av. Jag blir så rörd över den öppenhet som växt fram i gruppen. Imorgon är det över och jag längtar redan till nästa gång. 🙂

Tidigare var jag sjukt rädd för att misslyckas. Jag ville inte uppfattas som en förlorare. Någon som är kass. Jag fick redan alltid höra att jag påbörjade en massa projekt som aldrig blev klara. Det i sig kändes (och känns fortfarande) som ständiga misslyckanden. Suck och stön.

En dag insåg jag att detta är en gåva. {JUBEL INOMBORDS} Jag är grym på att sätta igång projekt. Jag kan vara en riktig idéspruta! Det jag behöver är någon som är grym på att underhålla idén och någon som är magisk på att slutföra. Inget konstigt alls egentligen, eller hur? Jag skrev ett inlägg om detta 2017 som du gärna kan inspireras av igen.

Är du en igångsättare, underhållare eller slutförare?

Tänk vad härligt när vi kan vända våra upplevda svagheter till styrkor och leva livet lite lättare. Ett liv där man slutar bry sig om vad andra tycker och tänker. Jag har insett att de tankarna jag har om mig själv betyder så mycket mer än vad andra tycker om mig. Det kan bero på att jag är 40+ och inte tjugo längre….

Det har egentligen ingen betydelse om vad andra tycker om mig men om jag är på den platsen i mitt liv där jag känner villkorslös kärlek till mig själv så är jag säker på att jag sprider en hel del av den varan till andra människor. Det är riktigt najs!!

Vågar du riskera att misslyckas för att växa?

Kommentera gärna i bloggen med dina tankar om detta. Jag är supernyfiken!

Stor kram från mig till dig!