Multicreative Artist
Igår delade jag med mig av en text i mina sociala kanaler. En text som jag skrev för fem år sen. Den är vacker och jag tycker att den är viktig att påminnas om ibland. Jag vill gärna att du också ska få ta del av den ännu en gång. Ibland när jag sitter i
Till dig som söker stillhet. Din kropp är din bästa vän. Den är alltid här. Alltid. Vad du än gör så är den här. Den kan inte vara någon annanstans. Den är alltid i nuet. Här där du är. Jag fick frågan en dag hur jag tystnar alla tankarna som snurrar i huvudet. Jag sa
Tänk att få komma till den plats där du vill vara. ⠀En vision du längtar efter att leva ut.⠀Du vet inte hur du ska ta dig dit. ⠀Panik och rädsla som kommer från att inte veta. ⠀⠀Den brinnande önskan att räkna ut allt och veta allt i förväg tar död på kreativiteten. ⠀När du så gärna
Jag skapas. Det är en process. Skal för skal försvinner. Det gör ont ibland. Men jag är redo att kliva in i min kraft. Så redo. Livet har lärt mig ödmjukhet, tålamod, förlåtelse och styrka. Många tycker att jag är naiv, jag kallar det tillit till godhet. Det är svårt att ta farväl av mitt
Det finns bara en av dig. Du är unik. Och det kommer aldrig att finnas en annan du. Ta ett djupt andetag och ta emot denna sanning. Se dig själv. Känn dig själv. Tro på magi i ditt eget liv. Upplev den största gåvan till dig. Ditt liv. Bjud in mer av dig att komma
Det är inte mitt ansvar att se till alla andra tar ansvar. Det är inte mitt jobb att rädda dem från sitt kaos. Det är okej att andra människor blir arga. Det är ok att säga nej. Det är mitt ansvar att ta reda på vad som ger mig glädje. Det är inte mitt jobb
Kom ihåg henne. Glöm henne aldrig. Hör hennes röst när hon kallar på dig. Se till att hon känner sig trygg att uttrycka sig. Låt henne leka och bli smutsig. Hon gör misstag och det är så hon lär sig. Göm henne inte för världen att se. Låt henne höras och ta sin plats. Denna
Jag vaknade tidigt. Det var varmt. Lyssnade på fåglarna. Njöt. Steg upp. LilleB följde efter mig som alltid. Satte på kaffe. Sjönk ner på golvet i vardagsrummet och vände blicken inåt. Helt plötsligt gick jag på en stig. Till vänster hade jag havet. Till höger hade jag den djupaste skog. Andades djupt. Njöt. Jag skulle
Din själ vecklas sakta fram. Bilden är oklar och suddig. Det är precis så som det ska. Ditt liv ändrar ständigt form till vad du bjuder in i ditt liv. Du kan se glimtar av det när du är öppen för det. Låt inte tiden rinna förbi och du känner dig fast i den. Var
Släpp taget. Så mycket du går runt och bär på som inte är ditt. Så mycket som tynger ner dig som du är redo att släppa. Så mycket lätthet att följa ditt flöde som väntar dig. Låt det gamla begravas. Tacka det för vad det har givit dig och släpp det. En gång för alla.